Hur påverkar man politiken?
Många känner att det enda man kan göra är att rösta vart fjärde år. Men det finns fler vägar, och flera av dem kan du ta redan i dag. Här är tolv.
1. Rösta i valen
Riksdag, region och kommun väljs samma dag vart fjärde år, och Europaparlamentet vart femte år. Du kan också personrösta på en kandidat.
2. Skuggrösta i varje fråga
Rösta själv i samma frågor som riksdagen, innan de beslutar. Efteråt syns medborgarnas svar bredvid riksdagens beslut.
3. Lämna ett medborgarförslag
På Folkmakten kan du lämna förslag till riksdagen, regionen eller kommunen. Med tillräckligt stöd skickas förslaget till partierna.
4. Svara på en remiss
Innan regeringen lägger ett förslag skickas det ofta ut på remiss. Alla får svara, även du som inte står på listan.
5. Medborgarförslag till kommunen
I många kommuner får den som är folkbokförd där lämna förslag direkt till fullmäktige, om fullmäktige har beslutat det.
6. Starta ett folkinitiativ
Skriver minst 10 procent av de röstberättigade under inom sex månader måste fullmäktige ta ställning till en lokal folkomröstning.
7. Skriv till dina ledamöter
Riksdagsledamöterna representerar din valkrets. Se vilka de är, vilka utskott de sitter i och hur de har röstat, innan du hör av dig.
8. Begär ut allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen ger dig rätt att läsa myndigheternas handlingar. Du behöver inte säga vem du är eller varför du frågar.
9. Säg ditt till EU
EU-kommissionen frågar allmänheten innan nya lagar läggs fram, och en miljon EU-medborgare kan lämna ett medborgarinitiativ.
10. Engagera dig i ett parti eller en förening
Partierna väljer sina kandidater och bestämmer sin politik på sina stämmor. Föreningar och organisationer lämnar remissvar och påverkar i många frågor.
11. Granska makten
Se vem som bestämmer vad, vart pengarna går och vem som påverkar. Insyn gör det svårare för fel att passera obemärkta.
12. Diskutera, med respekt
Samtal med andra som tycker olika gör alla klokare. På Folkmakten diskuterar du varje fråga direkt där den står.
💡 Visste du att?
- Sverige har haft sex nationella folkomröstningar: om alkoholförbud 1922, högertrafik 1955, tilläggspension 1957, kärnkraft 1980, EU 1994 och euron 2003.
- En miljon EU-medborgare kan föreslå en lag. Ett europeiskt medborgarinitiativ behöver minst en miljon underskrifter från minst sju EU-länder. I vissa länder får man skriva under från 16 år.
- Rätten att läsa myndigheternas papper är från 1766. Sveriges tryckfrihetsförordning var den första i världen (Riksarkivet).
- Ledamöterna lämnade 4 234 motioner under riksmötet 2025/26.
Fördjupning
För dig som vill veta mer. Tryck på en rubrik.
Vad är skillnaden mellan medborgarförslag och folkinitiativ?
Ett medborgarförslag är ett förslag till kommunfullmäktige, som bara finns om fullmäktige har beslutat det (kommunallagen 8 kap. 1 §). Ett folkinitiativ är en begäran om lokal folkomröstning. Skriver minst 10 procent av de röstberättigade under måste fullmäktige ta ställning (8 kap. 2 §). Mer om direktdemokrati.
Kan jag lämna en motion till riksdagen själv?
Nej, bara ledamöterna kan det. Så får du ändå in din idé.
Vad är en remiss?
Innan regeringen lägger ett förslag skickas det ofta ut till myndigheter, organisationer och andra för synpunkter. Det kallas remiss. Alla får svara, även den som inte fått frågan. Öppna remisser just nu.
Hur begär jag ut en allmän handling?
Mejla myndighetens registrator och beskriv vad du vill ha. Steg för steg, med ett färdigt mejl.
- Skapa ett konto. Det är gratis.
- Gå till Kommande voteringar och skuggrösta i en fråga du bryr dig om.
- Tipsa någon. Varje röst gör signalen starkare.
Källor: Direktdemokrati (folkomröstningarna, ur riksdagen.se), EU:s sida om medborgarinitiativet, Riksarkivet, kommunallagen (2017:725) 8 kap. och riksdagens öppna data. Lästa den 11 oktober 2026.
Läs också: Gör din röst hörd · Direktdemokrati · Så fungerar riksdagen