Medborgarförslag till riksdagen

Varför medborgarförslag till riksdagen?

I dag kan du som medborgare inte själv lägga ett förslag i riksdagen. Regeringsformen säger: Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet med bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning (4 kap. 4 §). Förslagen kommer alltså från regeringen (propositioner) och från ledamöterna (motioner). Så får du ändå in din idé via en ledamot.

I Finland kan 50 000 röstberättigade medborgare sedan 2012 lämna ett eget initiativ till riksdagen (läs mer). I Sverige finns inget sådant. Folkmaktens medborgarförslag är ett sätt att visa vad medborgarna vill, och att lämna det till dem som kan lägga förslaget.

Så går det till

1. Skriv förslaget. En mall hjälper dig: vad ska göras, varför, fördelar och nackdelar, och gärna källor. Allt skrivs på svenska, och tonen ska vara vänlig. Man får vara arg och kritisk, men inte sårande.
2. Tänk efter i 3 dagar. Förslaget sparas först som utkast. Du kan ändra det, och Folkmaktens moderatorer kan ge dig tips. De kan aldrig stoppa eller ändra ditt förslag.
3. Publicera. Du väljer själv när. Efter publiceringen ligger texten fast. Vill du ändra något lämnar du ett nytt förslag.
4. Andra tar ställning. Alla medlemmar kan säga För, Emot eller Avstår och diskutera förslaget i sex månader.
5. Resultatet. När tiden gått ut är förslaget godkänt om det klarar kraven nedan.

Kraven för att förslaget ska skickas vidare

• Minst 1 procent av de röstberättigade har tagit ställning För. För riksdagen är det i dag 80 514 personer. Aldrig färre än 50.
• Fler än hälften av dem som sagt För eller Emot har sagt För. Avstår räknas inte.

Gränsen 1 procent valdes eftersom Finlands 50 000 underskrifter är ungefär 1 procent av de röstberättigade där. De röstberättigade räknas från riksdagsvalet 2026 (Valmyndigheten). Ett förslag som når 0,2 procent visas som uppmärksammat redan innan tiden gått ut.

Vad händer sedan?

När ett förslag är godkänt skickar Folkmakten det med e-post till alla riksdagspartiers gruppledare och till det utskott som ansvarar för frågan. En administratör skickar mejlet. I mejlet står hur många som sagt För, Emot och Avstår, och hela förslaget.

Folkmakten är inte en myndighet. Partierna har ingen skyldighet att svara, men vi publicerar gärna deras svar tillsammans med förslaget. Vill ett parti driva frågan kan dess ledamöter lägga en motion i riksdagen.

Syns mitt namn?

• Förslag, kommentarer och inlägg visas med ditt visningsnamn. Väljer du anonymt läge på Min sida visas en pseudonym i stället.
• Hur du tagit ställning visas aldrig med namn. Bara de sammanlagda siffrorna syns.

Förslag till din kommun eller region

På Folkmakten kan du också lämna förslag till kommunen eller regionen där du bor. De syns bara för dem som bor där, och samma krav gäller, räknat på områdets röstberättigade.

Det är inte samma sak som kommunens egna medborgarförslag. Enligt kommunallagen får den som är folkbokförd i kommunen väcka ärenden i fullmäktige, om fullmäktige har beslutat det (8 kap. 1 §). Alla kommuner har inte valt det. Dessutom finns folkinitiativet: skriver minst 10 procent av de röstberättigade under inom sex månader måste fullmäktige ta ställning till en lokal folkomröstning (8 kap. 2 §, 5 kap. 23 §). Hur det fungerar där du bor ser du på Min kommun och region.

Ärligt om gränserna

• Inloggningen kräver ännu inte BankID, så en person kan ha flera konton. Därför står det i mejlet till partierna att kontona inte är identitetsverifierade.
• Ett godkänt förslag blir inte lag. Det visar vad många medborgare vill, och det är upp till partierna att ta det vidare.
• Folkmakten är partipolitiskt obundet. Vi hjälper alla förslag på samma sätt, oavsett åsikt.