Direktdemokrati

Vad är direktdemokrati?

• Representativ demokrati: medborgarna väljer politiker, och politikerna fattar besluten. I Sverige väljer vi riksdag, region och kommun vart fjärde år.
• Direkt demokrati: medborgarna beslutar själva i sakfrågor, till exempel genom folkomröstningar, eller väcker egna förslag genom folkinitiativ.

Inget land är helt det ena eller det andra. Sverige är en representativ demokrati med några inslag av direkt demokrati.

Sverige i dag

Tre slags folkomröstningar

• Rådgivande nationella folkomröstningar. Riksdagen beslutar om en sådan ska hållas. Resultatet är inte bindande: riksdagen kan besluta något annat.
• Beslutande folkomröstningar om grundlagen. När riksdagen har gjort ett första beslut om en ny grundlag kan en folkomröstning hållas, om minst 35 ledamöter begär det och minst 117 röstar för. Den hålls samtidigt som nästa riksdagsval. Ett nej är bindande om fler röstar nej än ja, och nej-rösterna är fler än hälften av dem som röstade i riksdagsvalet. En sådan folkomröstning har aldrig hållits.
• Kommunala och regionala folkomröstningar. Fullmäktige kan besluta om dem. Med ett folkinitiativ kan invånarna själva begära en.

Sex nationella folkomröstningar

1. 1922 Förbud mot alkoholhaltiga drycker
2. 1955 Högertrafik
3. 1957 Allmän tilläggspension (ATP)
4. 1980 Kärnkraft
5. 1994 Medlemskap i EU
6. 2003 Euron som valuta

Folkinitiativ i kommuner och regioner

Skriver minst 10 procent av de röstberättigade under ett krav på en folkomröstning, inom sex månader, måste fullmäktige ta ställning. Folkomröstningen ska hållas om inte minst två tredjedelar av ledamöterna röstar emot (kommunallagen 8 kap. 2 § och 5 kap. 23 §). Resultatet är rådgivande. Se hur det fungerar i din kommun under Min kommun och region.

Förslag till riksdagen

Bara regeringen och riksdagens ledamöter får lägga förslag i riksdagen (regeringsformen 4 kap. 4 §). Medborgare kan inte lämna egna förslag direkt. Läs om Folkmaktens medborgarförslag.

Andra länder och EU

• Schweiz är känt för sin direkta demokrati. Med ett folkinitiativ kan 100 000 medborgare, inom 18 månader, kräva en folkomröstning om en ändring av grundlagen. För att den ska gå igenom måste både en majoritet av folket och en majoritet av delstaterna (kantonerna) säga ja.
• Finland har sedan 1 mars 2012 ett medborgarinitiativ: minst 50 000 röstberättigade finska medborgare kan, inom sex månader, lämna ett lagförslag eller ett förslag om att börja förbereda en lag till riksdagen.
• EU har det europeiska medborgarinitiativet: en miljon EU-medborgare från minst sju länder kan, inom tolv månader, be EU-kommissionen föreslå en lag. Kommissionen ska svara inom sex månader. Se EU-nivån.

Argument för och emot

Det här är argument som brukar föras fram i debatten. Vi återger dem utan att ta ställning.

Vad Folkmakten vill

Målet på lång sikt är en mer direkt demokrati, där medborgarnas röst väger in löpande och inte bara på valdagen vart fjärde år. Folkmakten är partipolitiskt obundet och tar inte ställning i sakfrågorna. Vi bygger verktyg som alla kan använda:

• Skuggröstning: rösta i samma frågor som riksdagen, innan riksdagen röstar.
• Medborgarförslag: lämna egna förslag som skickas till partierna när tillräckligt många stödjer dem.
• Granska makten: se vem som bestämmer, och vart pengarna går.

Inget av det ändrar riksdagens beslut i dag. Men ju fler som är med, desto tydligare blir signalen.