Så begär du ut en allmän handling
I Sverige har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter, kommuner och regioner. Det kallas offentlighetsprincipen. Så här gör du, steg för steg.
Steg för steg
- Ta reda på vilken myndighet som har handlingen. Begäran görs hos den myndighet som förvarar den (tryckfrihetsförordningen 2 kap. 17 §).
- Hitta registratorns adress. För statliga myndigheter finns den i myndighetskatalogen, till exempel Polismyndigheten, Skatteverket och Lantmäteriet. För kommuner och regioner, se kommunens webbplats via Min kommun och region.
- Skriv vad du vill ha. Beskriv handlingen så tydligt du kan: ämne, datum, diarienummer eller vem som skrivit den. Mejlet nedan går att kopiera.
- Vänta på svar. En begäran om kopia ska behandlas skyndsamt (2 kap. 16 §).
- Säger myndigheten nej? Be om ett skriftligt beslut. Det krävs för att du ska kunna överklaga (offentlighets- och sekretesslagen 6 kap. 3 §).
Färdigt mejl att kopiera
Hej! Jag begär att få ta del av följande allmänna handlingar: [Beskriv handlingen: ämne, datum, diarienummer eller annat som hjälper er att hitta den.] Jag vill gärna få dem som kopior via e-post. Tack på förhand!
Du behöver inte skriva ditt namn eller förklara varför. Text inom [ ] fyller du i själv.
Dina rättigheter
- Alla får fråga. Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen 2 kap. 1 §).
- Du får vara anonym. Myndigheten får inte efterforska vem du är eller varför du vill ha handlingen, mer än vad som behövs för att pröva om den får lämnas ut (2 kap. 18 §).
- Gratis på plats. Att läsa handlingen hos myndigheten är gratis. Kopior kan kosta en fastställd avgift (2 kap. 15 och 16 §§).
- Delar kan vara hemliga. Är en del sekretessbelagd ska resten göras tillgängligt som avskrift eller kopia (2 kap. 15 §).
- Du kan överklaga. Ett nej från en myndighet överklagas till domstol, ett nej från ett statsråd till regeringen (2 kap. 19 §). Riksdagens och regeringens egna beslut går inte att överklaga.
💡 Visste du att?
- Sverige var först i världen. Tryckfrihetsförordningen från 1766 var den första i världen och gav medborgarna rätt att ta del av offentliga handlingar (Riksarkivet).
- Den är ett världsminne. Unesco utsåg 1766 års tryckfrihetsförordning till världsminne 2023 (FN:s informationskontor).
- Även riksdagen räknas. Riksdagen och kommunfullmäktige räknas som myndigheter när det gäller allmänna handlingar (2 kap. 5 §).
Fördjupning
För dig som vill veta mer. Tryck på en rubrik.
Vad är en allmän handling?
En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och har kommit in dit eller upprättats där (2 kap. 4 §). Det kan vara mejl, beslut, avtal, protokoll, utredningar och mycket annat.
Vad händer om en del är hemlig?
Då ska resten göras tillgängligt, som avskrift eller kopia (2 kap. 15 §). Myndigheten stryker alltså bara det som omfattas av sekretess.
Hur överklagar jag?
Be först om ett skriftligt beslut (offentlighets- och sekretesslagen 6 kap. 3 §). Ett nej från en myndighet överklagas till domstol, ett nej från ett statsråd till regeringen (2 kap. 19 §).
Källa: tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 6 kap., lästa i riksdagens öppna data den 11 oktober 2026. Om 1766: Riksarkivet och FN:s informationskontor. Det här är en vägledning, inte juridisk rådgivning.
Läs också: Hur påverkar man politiken? · Myndigheterna · Granska makten