Vad är en misstroendeförklaring?
Steg för steg
- Ett yrkande. Minst en tiondel av ledamöterna, alltså 35, måste begära en misstroendeförklaring (regeringsformen 13 kap. 4 §).
- Direkt till kammaren. Yrkandet går inte via något utskott.
- Omröstning. Mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för, alltså minst 175. Den som avstår eller är borta räknas inte som ett ja.
- Ministern entledigas. Talmannen entledigar statsrådet. Gäller det statsministern entledigas hela regeringen (6 kap. 7 och 9 §§). Regeringen kan i stället utlysa extra val inom en vecka.
💡 Visste du att?
- Det har hänt en statsminister. Den 21 juni 2021 röstade 181 ledamöter för misstroende mot statsminister Stefan Löfven, enligt riksdagens voteringsdata.
- Inte runt ett val. Ett yrkande tas inte upp från att ett ordinarie val har hållits tills den nya riksdagen samlas (13 kap. 4 §).
- Avstår räknas inte. Eftersom det krävs mer än hälften av alla 349 ledamöter, inte av de röstande, räcker det inte att fler röstar ja än nej.
Fördjupning
För dig som vill veta mer. Tryck på en rubrik.
Vad händer om statsministern får misstroende?
Talmannen ska entlediga statsministern, och då entledigas också alla andra statsråd. Regeringen sitter kvar som övergångsregering tills en ny statsminister valts. Om regeringen i stället utlyser extra val inom en vecka sker inget entledigande (regeringsformen 6 kap. 7, 9 och 11 §§).
Är det samma sak som en statsministeromröstning?
Nej. En statsministeromröstning sker när en ny statsminister ska väljas, efter talmannens förslag. Där faller förslaget om mer än hälften röstar nej (6 kap. 4 §). Regeringsbildningen.
Prova själv
Följ riksdagens omröstningar och se hur varje parti röstade.
Källa: regeringsformen (1974:152) 13 kap. 4 § och 6 kap. 4, 7, 9 och 11 §§, lästa i riksdagens öppna data den 11 oktober 2026. Omröstningen den 21 juni 2021 ur riksdagens voteringsdata (votering 0621-1, riksmötet 2020/21).
Läs också: Skillnaden mellan riksdagen och regeringen · Hur går en votering till? · Fler frågor och svar